Klinisk bakgrund
CRAFFT-frågeformuläret fyller ett konkret behov: attidentifiera ungdomar med problematiskt alkohol- eller drogbruk i en vårdkontakt där tiden är knapp och patienten sällan självpresenterar missbruk som skäl till besöket. Utan ett strukturerat screeninginstrument dröjer det tills missbreket ger medicinska komplikationer eller psykiatrisk samsjuklighet innan det uppmärksammas, och kliniska erfarenhetsbaserade bedömningar har låg sensitivitet hos ungdomar, som ofta underskattar eller döljer sitt bruk. Instrumentet avgränsar beslutet: en positiv screening motiverar vidare bedömning och kort rådgivande intervention, en negativ gör att man kan avstå utan att missa merparten av dem som behöver uppmärksammas.
Beräkning av CRAFFT-frågeformuläret
CRAFFT består av sex ja/nej-frågor, där varje fråga motsvarar en bokstav i akronymen:
Varje variabel antar värdet 1 vid "Ja" och 0 vid "Nej", och poängen är summan av positiva svar, med intervall 0 till 6. Frågorna täcker fyra dimensioner av riskbruk: exponering för trafikfaror (Car), känslomässigt bruk (Relax), isolerat bruk (Alone), minnesförlust (Forget), social påverkan (Friends/Family) och konkreta problem (Trouble).
Härledningskohorten utgjordes av 538 patienter i åldrarna 14 till 18 år som anlände för rutinmässig hälsovård vid en stor sjukhusbaserad ungdomsmottagning i Boston [1]. Kohorten var överrepresenterad flickor (68,4 procent) och patienter från rasliga och etniska minoritetsgrupper (75,8 procent). Diagnostiska klassifikationer för substansbruk under de senaste 12 månaderna fördelades som: inget bruk (49,6 procent), enstaka bruk (23,6 procent), problematiskt bruk (10,6 procent), missbruk (9,5 procent) och beroende (6,7 procent). Som referensstandard användes en strukturerad psykiatrisk diagnostisk intervju (Adolescent Diagnostic Interview) och en substansbruksproblemskala.
Tolkning i praktiken
En poäng på 2 eller fler utgör en positiv screening i kalkylatorn. Handledningen av resultatet bygger på risknivå:
| Poäng | Risknivå | Rekenderad åtgärd |
|---|---|---|
| 0 | Låg | Avstå från ytterligare intervention; upprepa vid nästa vårdkontakt |
| 1 | Måttlig | Kort rådgivande samtal om risker med aktuellt bruk; fortsätt följa upp |
| ≥2 | Positiv screening | Utföra kort motiverande intervention och överväga vidare diagnostisk bedömning |
| ≥3 | Förhöjd sannolikhet för substansbrukstörning | Aktiv hänvisning till beroendevård eller specialiserad utredning [4] |
En poäng på 3 eller mer har associerats med minst 79 procents sannolikhet att uppfylla kriterier för en substansbrukstörning, vilket motiverar direkt remiss till missbruksvård snarare än enbart allmänpsykiatrisk bedömning [4]. Vid tecken på akut berusning, abstinens eller suicidalitet säkerställs medicinsk och psykiatrisk stabilisering före rådgivande intervention.
Validering och prestanda
I härledningsstudien var en CRAFFT-poäng på ≥2 optimal för att identifiera "vilket problem som helst", det vill säga problematiskt bruk, missbruk eller beroende, med en sensitivitet på 0,76 och en specificitet på 0,94 [1]. Det positiva prediktiva värdet var 0,83 och det negativa prediktiva värdet 0,91. För att identifiera "vilken störning som helst" (missbruk eller beroende) var motsvarande siffror 0,80 respektive 0,86, och för beroende var sensitiviteten 0,92 och specificiteten 0,80. Cirka en fjärdedel av deltagarna hade en poäng på ≥2. Poängen korrelerade starkt med diagnostisk klassifikation (Spearman rho 0,72, p <0,001) och presterade likvärdigt oavsett ålder, kön eller etnicitet.
I en extern validering vid 16 pediatriska akutmottagningar med 4 753 deltagare i åldrarna 12 till 17 år bekräftades CRAFFT:s goda samtidiga validitet [2]. En baslinjepoäng på ≥2 var signifikant associerad med problematiskt substansbruk och diagnostiserad substansbrukstörning vid baslinjen (p <0,001), och associationen kvarstod vid 1-, 2- och 3-årsuppföljning. Vid 1 års uppföljning var ≥2 den bästa poängen för att förutsäga måttlig till svår substansbrukstörning, medan ≥1 blev optimalt vid 2 och 3 år. Författarna betonade att CRAFFT hade begränsad sensitivitet för att förutsäga framtida störningar, det vill säga att en del ungdomar som senare utvecklar problem inte identifieras vid baslinjen.
En jämförande studie av administreringssätt vid tre primärvårdskliniker, med 136 deltagare i åldrarna 12 till 17 år, visade att datoriserad självinmatning på surfplatta presterade lika bra som klinikeradministrering [3]. Mediantiden var 49 sekunder vid självinmatning jämfört med 74 sekunder vid klinikeradministrering (p <0,001). Känslighet och specificitet för att identifiera substansbruk eller substansbrukstörning skilde sig inte mellan metoderna.
En systematisk översikt över CRAFFT:s psychometriska egenskaper, omfattande 11 validitetsstudier och 6 reliabilitetsstudier, fann att sensitivitet vid optimala gränsvärden varierade från 0,61 till 1,00 och specificiteten från 0,33 till 0,97 [5]. Intern konsistens låg mellan 0,65 och 0,86 (Cronbachs alfa) med hög test-retest-reliabilitet. Studierna spände över ungdomsmottagningar, primärvård, akutmottagningar och allmänbefolkningar.
Begränsningar
CRAFFT är avsett för ungdomar och unga vuxna, i första hand i åldern 12 till 21 år, och är inte validerat för vuxna patienter. Det sexdelade poängsatta formuläret är konstruerat för att följa en kort förscreening om alkohol-, drog- eller e-cigarettbruk under det senaste året och tillämpas på dem som uppger något bruk. Den senare versionen CRAFFT 2.1 kompletterar med en separat substansspecifik frekvensförscreening men lämnar det sexdelade poängsatta formuläret oförändrat. CRAFFT särskiljer inte mellan olika substansers risknivåer och fångar inte heller opiatbrukets specifika överdosrisk, vilket motiverar kompletterande bedömning vid opioidbruk.
En rak översättning kan missa talspråkliga drogbegrepp och kulturella skillnader i hur bruk rapporteras, och flera centra prövar därför flerspråkiga anpassningar [4]. Instrumentet har heller inte validerats i svensk ungdomspopulation, och svenska riktlinjer för ungdomsmissbruk har inte ställt CRAFFT mot andra instrument i nationell praxis.
Källor
- Knight JR m.fl. Validity of the CRAFFT substance abuse screening test among adolescent clinic patients. Arch Pediatr Adolesc Med 2002;156(6):607-14. PMID: 12038895
- Shenoi RP m.fl. Predictive validity of the CRAFFT for substance use disorder. Pediatrics 2019;144(2):e20183415. PMID: 31341007
- Harris SK m.fl. Adolescent substance use screening in primary care: validity of computer self-administered versus clinician-administered screening. Subst Abus 2016;37(1):197-203. PMID: 25774878
- Sandelich S m.fl. Adolescent substance use screening in the emergency department. J Am Coll Emerg Physicians Open 2026;7(4):e100447. PMID: 42382160
- Dhalla S m.fl. A review of the psychometric properties of the CRAFFT instrument: 1999-2010. Curr Drug Abuse Rev 2011;4(1):57-64. PMID: 21466499