AT-provet

Allmäntjänstgöring, AT, är den handledda tjänstgöring som kompletterar läkarutbildningen med den praktiska erfarenhet som krävs för legitimation. Den omfattar minst 18 månaders heltidstjänstgöring och är uppdelad i block: minst nio månader inom internmedicin och kirurgi tillsammans, varav minst tre månader i vardera, minst tre månader psykiatri och minst sex månader allmänmedicin.

I praktiken är AT-tjänsterna oftast längre än så, vanligen runt 21 månader. Tjänstgöringen avslutas med det skriftliga provet, och först när både tjänstgöringen och provet är klara kan du ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen.

eAT-provet är den nationella skriftliga examinationen efter AT. Det genomförs digitalt i systemet DigiExam och ges fyra gånger om året — i februari, maj, augusti och november.

Karolinska Institutet har det övergripande ansvaret för provet och driver det tillsammans med landets övriga lärosäten som får utfärda läkarexamen. Inför varje provtillfälle granskar och godkänner AT-nämnden samtliga fallfrågor och svarsförslag.

Rättningen görs däremot inte av nämnden, utan av ämnesspecialister vid de medicinska fakulteterna. Vilket lärosäte som ansvarar för rättningen växlar mellan provtillfällena, och både den första rättningen och en eventuell omrättning sker anonymt.

Provet består av fyra patientfall som täcker var sitt större område — typiskt allmänmedicin, internmedicin, kirurgi och psykiatri. Varje fall är värt 20 poäng och innehåller ett tjugotal delfrågor.

Fallen byggs ut successivt. Du får sjukdomsbilden i etapper, och varje ny delfråga tillför information som du inte hade när du besvarade den förra. Svaren skrivs i fritext — det finns inga alternativ att välja mellan.

Det gör att provet mäter kliniskt resonemang minst lika mycket som faktakunskap. Instruktionen är uttrycklig med att det inte räcker att redovisa vidtagna åtgärder: du ska också redovisa dina skäl. Vid bedömningen vägs in hur väl du avgränsat problemet, och svar som är motstridiga eller ovidkommande kan kosta poäng.

För att få skriva provet krävs, utöver läkarexamen, fyra godkända medsittningar. En medsittning är en strukturerad bedömning av dina kunskaper som görs under AT — en inom vardera kirurgi, internmedicin, psykiatri och allmänmedicin.

Två regler är lätta att missa. Examinatorn måste vara fysiskt närvarande i rummet — deltagande via videolänk uppfyller inte kravet. Och handledaren och examinatorn får inte vara samma person.

Bedömningsmallarna laddas upp som PDF vid anmälan, tillsammans med examensbevis och en undertecknad försäkran om att du känner till provets regler. Fyra godkända medsittningar gäller för två provtillfällen. En anmälan med ofullständigt ifyllda mallar godkänns inte, så det är värt att gå igenom AT-kansliets checklista innan du skickar in.

Skrivtiden är fem timmar, mellan klockan 09:00 och 14:00, utan schemalagd paus. Du skriver på en dator på plats i skrivsalen.

Ta med giltig fotolegitimation — utan den får du inte skriva. Dator, kladdpapper och öronproppar tillhandahålls; en egen enkel penna är tillåten. Egna anteckningar och studiematerial är det inte, och otillåtna föremål kan leda till att provet ogiltigförklaras.

Aktivera ditt DigiExam-konto och testa att logga in i god tid före provdagen. Behöver du medicinsk utrustning i skrivsalen, eller har beviljad anpassning för exempelvis dyslexi, ska det anmälas till AT-kansliet i förväg.

Resultatet publiceras omkring tre veckor efter provdagen, i DigiExam och via mejl från AT-kansliet. Utfallet är ett av tre: godkänd vid första eller andra försöket, godkänd vid tredje eller senare försöket — vilket tillför en kompletterande muntlig examination — eller underkänd.

Enligt nuvarande regelverk finns ingen övre gräns för hur många gånger provet får skrivas. Blir du underkänd kan du anmäla dig till nästa tillfälle.

Omrättning kan begäras en gång, inom en angiven tidsram efter att resultatet publicerats. Den ska innehålla välmotiverade kommentarer om de frågor eller svar du vill få omprövade — en allmänt hållen begäran räcker inte.

Från och med provet den 18 maj 2026 genomförs eAT-provet på måndagar i stället för fredagar, och Malmö tillkommer som permanent skrivort vid sidan av Stockholm.

Skälet är kapacitet. Vid flera av de senaste provomgångarna har AT-läkare inte fått någon skrivplats. Efterfrågan på lokaler är lägre på måndagar, och en andra ort ökar antalet platser — priset är att fler får resa längre.

Läkarutbildningen har gjorts om. Den som påbörjat svensk läkarutbildning efter den 1 juli 2021 går ett sexårigt program som ger legitimation direkt, utan AT och utan AT-prov. I stället görs bastjänstgöring, BT, som är första delen av specialiseringstjänstgöringen.

AT försvinner därför gradvis. Samtliga regioner ska erbjuda AT-tjänster till och med 2027. Därefter trappas det ned: under 2028–2031 är det ett fåtal regioner per sjukvårdsregion, och från 2032 ska ett par regioner med nationellt uppdrag behålla kompetens och kapacitet för AT.

Det betyder att AT-provet kommer att finnas kvar under lång tid framöver — för alla som gått den äldre utbildningen, och för läkare med utländsk examen som får sin behörighet den vägen. Men det är en krympande grupp, och den som har AT kvar att göra gör klokt i att hålla koll på regionens planering.