KRÄVER MEDLEMSKAPMediaEKG-avledningar och avledningssystemFigur 2. Elektrokardiografen skapar en avledning genom att jämföra potentialskillnaden i två mätpunkter. Den ena punkten är explorerande och utgörs alltid av en elektrod. Referenspunkten kan utgöras av en elektrod eller en sammankoppling av flera elektroder. Hjärtat ”betraktas” från den explorerande elektrodens vinkel eftersom elektrokardiografen är konstruerad så att en depolarisationsvåg i riktning mot denne ger positiv utslag på EKG-kurvan.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fyndFigur 7. Exempel på normala och breda QRS-komplex med två olika pappershastigheter. Detta är exakt samma EKG-remsa med två olika pappershastigheter. I Sveriges används 50 mm/s vid bedömning av vilo-EKG. Hastigheten 25 mm/s är vanlig i sammanhang då bedömningar av hjärtrytm görs.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaGrundläggande elektrofysiologiFigur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaHjärtstopp under graviditet och förlossningLivmodern komprimerar vena cava inferior och aorta descendens när kvinnan ligger ner. Vid ett hjärtstopp är trycken på ven- och artärsidan mycket låga, vilket gör att livmodern kan förhindra allt venöst återflöde. Detta kan avhjälpas genom att förskjuta livmodern till vänster. Överväg att luta kvinnans kropp 15–30° i lateralt sidoläge för att avlasta trycket på de stora kärlen.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaIntroduktion till elektrokardiologi och EKG-tolkningFigur 1. Hjärtats fyra rum och retledningssystemet. Från sinusknutan avfyras en depolariserande impuls som färdas genom förmaken och via AV-noden till kammarna. Impulsen aktiverar hjärtmuskelcellerna som därmed kontraherar. Strömmen som alstras när förmak- och kammarmyokard aktiveras ger upphov till den klassiska EKG-kurvan. Förmakens aktivering ger upphov till P-vågen på EKG-kurvan. Kammarnas aktivering ger upphov till QRS-komplexet. Kammarnas återställning avspeglas i T-vågen.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaVänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterierFigure 1A. Sgarbossas kriterier för akut hjärtinfarkt vid vänstergrenblock. Studier visar att ≥3 poäng ger en sensitivitet på 20-36% och specificitet på 90-98%
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDiagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)Figur 59. Differentialdiagnoser baserat på RP-tid.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaCPAP och non-invasiv ventilation (NIV)NIV-mask applicerad på ansiktet, genomskärning
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaGynekologisk undersökning och cellprovTransformationszonen på portio i tre åldrar
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaArbetsprov på cykelergometerArbetsprov: belastning, ST-nivå och blodtryck över hela provet
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaGenomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågorExempel på patologiska Q-vågor. Två patientfall med inferior ST-höjningsinfarkt där patienterna redan vid ankomst uppvisade inferior Q-vågsutveckling.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSTEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och UppföljningExempel på EKG vid ST-höjningsinfarkt (STEMI), 1
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaNäsblödning — kompression, kauterisering och främre tamponadFrämre nästamponad på plats i näsgången
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptomMätpunkter och tolkning av ST-sänkning vid arbetsprov
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaPerifer venkateter och intraosseös infartIntraosseösa insticksställen: proximala tibia och humerushuvudet
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaLedvärkLedvätskans utseende och celltal vid normal, mekanisk, inflammatorisk och septisk led
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDix–Hallpikes test och Epleys manöverDix–Hallpikes test: utgångsläge och slutläge
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBensår — sårrevision och kompressionsbehandlingBensår: venöst, arteriellt och diabetiskt sår jämförda
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaElkonverteringElkonvertering: anterolateral och anteroposterior elektrodplacering
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaAmbulatorisk blodtrycksmätning och Holter-EKGAmbulatorisk blodtrycksmätning: dygnsprofil med och utan nattlig sänkning
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaKryobehandling av hudlesionerKryobehandling: frysbollens utbredning i djup och sidled
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBedömning av troponin I (TnI) och troponin T (TnT) vid misstänkt akut koronart syndrom (hjärtinfarkt)0 h/3 h-algoritm för troponin vid misstänkt akut koronart syndrom
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaNagelprocedurer — paronyki, nedväxt nagel och subungualt hematomLedningsanestesi av finger: insticksställen vid grundfalangens bas
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaHemodynamiska principer och beräkningarVena contracta turbulens laminart flode 1
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoserExempel på ST-höjningsinfarkter (STEMI/STE-AKS). Notera att i båda dessa fall finns faktiskt patologiska Q-vågor (pilar), vilket antingen är gamla infarkter eller så har detta EKG registrerats flera timmar efter symptomdebuten.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaIntroduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)Figur 63. Uppkomst av akut koronart syndrom genom skada på plackhölje. Ocklusionen leder till syrebrist (ischemi) i myokardiet som är beroende av flödet på denna plats. Om ischemin blir lång dör myokardcellerna (infarkt).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaArytmogen högerkammarkardiomyopati (Arrhythmogenic Right Ventricular Cardiomyopathy, ARVC)Arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy EKG epsilon
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBedömning av diastolisk funktion med ekokardiografiEkokardiografi UCG ukg diastolisk funktion hjartsvikt ea kvot doppler
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaPediatriska aspekter av EKG-avledningarPediatrisk EKG tolkning barn elektroder placering
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaStörningar (artefakter) vid ultraljudsdiagnostikReverberations reverberationer interna eko ultraljud UCG
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaHjärtstopp: Fall 8Ventricular tachycardia fibrillation flutter monomorphic polymorphic 1 2