FINDRISC (finsk diabetesriskpoäng)

Klinisk bakgrund

FINDRISC (finsk diabetesriskpoäng) fyller ett behov som uppstår innan laboratorieprov blir aktuellt. Typ 2-diabetes utvecklas under åratal utan symtom, och möjligheten att fördröja eller förhindra sjukdomen med livsstilsintervention är väl dokumenterad men kräver att rätt individer identifieras. Att erbjuda glukostestning eller OGTT bredvid i hela befolkningen är inte resurseffektivt. FINDRISC skapades just för att sortera fram dem som har så förhöjd risk att vidare utredning är motiverad, med hjälp av variabler som kan samlas in utan blodprov: ålder, antropometri, livsstil, blodtrycksbehandling, tidigare hyperglykemi och hereditet.

Poängens huvudsyfte är alltså inte att diagnostisera diabetes, utan att välja ut vilka som ska genomgå glukostestning. Den fungerar som ett första filter i en tvåstegsprocess där steg två är fastande plasmaglukos, HbA1c eller OGTT.

Beräkning av FINDRISC

FINDRISC är en additiv poängsumma baserad på nio komponenter:

$$\text{FINDRISC} = S_{\text{ålder}} + S_{\text{BMI}} + S_{\text{midja}} + S_{\text{kön}} + S_{\text{aktivitet}} + S_{\text{kost}} + S_{\text{BT}} + S_{\text{glukos}} + S_{\text{hereditet}}$$

där varje $S$ är komponentens poängbidrag. Totalintervallet är 0 till 26 poäng.

Komponenterna poängsätts enligt följande:

Härledningskohorten utgjordes av ett slumpmässigt urval av finska män och kvinnor i åldern 35 till 64 år utan antidiabetisk medicinering vid baseline. Totalt 4 435 personer med fullständiga baselinedata följdes i 10 år, och 182 incidentfall av läkemedelsbehandlad typ 2-diabetes identifierades via det nationella läkemedelsregistret. Multivariat logistisk regression användes för att tilldela varje variabelkategori en poäng. Poängen validerades i en oberoende finsk populationsundersökning från 1992 med 5 års uppföljning [1].

Den version som kalkylatorn använder omfattar 0 till 26 poäng och inkluderar kön som variabel, vilket inte ingick i den ursprungliga publiceringen där poängintervallet var 0 till 20. Den utökade versionen har även en högre ålderskategori (Över 64 = 4 poäng) och används i dag internationellt.

Tolkning i praktiken

FINDRISC tolkas i riskband som motsvarar uppskattad 10-årsrisk för typ 2-diabetes. De vedertagna banden är:

Den vanligast använda gränsen för att definiera hög risk är 15 poäng, vilket är den tröskel som rekommenderas i den internationella FINDRISC-dokumentationen [2]. En metaanalys från 2025, som sammanställde 32 studier, fann dock att lägre trösklar, särskilt 9 och 10 poäng, gav bättre balans mellan sensitivitet och specificitet när instrumentet användes för att screena för redan diagnostiserad men oupptäckt diabetes [3]. En tröskel på 12 poäng minskade andelen falskt positiva på bekostnad av lägre sensitivitet [3]. Valet av tröskel beror alltså på om instrumentet används för att förutsäga framtida incidens (då högre tröskel, typiskt 15) eller för att hitta oupptäckt diabetes (då lägre tröskel, 9 till 12).

Validering och prestanda

I härledningskohorten uppnåddes vid tröskeln $\geq 9$ poäng en sensitivitet på 0,78 och en specificitet på 0,77 i 1987-kohorten, med motsvarande 0,81 respektive 0,76 i 1992-kohorten [1]. Det positiva prediktiva värdet var dock lågt: 0,13 i den första och 0,05 i den andra kohorten, vilket återspeglar den låga basala incidensen i en populationsbaserad kohort.

Extern validering har genomförts i flera europeiska populationer med varierande resultat. I en spansk primärvårdskohort (1 242 deltagare, äldre än 45 år, medianuppföljning 7,3 år, 104 incidentfall) uppmättes AUC till 0,68 (95 % KI 0,65 till 0,71) för original-FINDRISC vid tröskeln 15 poäng [2]. Detta var numeriskt bättre än DESIR- och ADA-poängen, som båda nådde AUC 0,66, men skillnaden var inte signifikant.

I en ungersk populationsbaserad kohort (2 059 deltagare, ingen övre åldersgräns, 8 års uppföljning, 279 incidentfall) var AUC för original-FINDRISC 0,66 (95 % KI 0,63 till 0,69) vid tröskeln 12 poäng, med sensitivitet 68,5 % och specificitet 57 % [4]. Kalibreringen var god utan tecken på överanpassning. När poängvikterna rekalibrerades till den ungerska populationen förbättrades diskriminationen marginellt till AUC 0,68 (95 % KI 0,65 till 0,71). Intressant nog förblev diskriminationen oförändrad även när fysisk aktivitet, frukt- och grönsaksintag samt hereditet togs bort, eftersom dessa variabler inte var oberoende prediktorer i kohorten [4].

En schweizisk populationsbaserad kohort (CoLaus, 5 131 deltagare, 35 till 75 år, 10,9 års uppföljning) rapporterade bättre diskrimination med AUC 0,818 för FINDRISC, näst bäst av sju testade riskpoäng efter en klinisk och biokemisk modell [5]. Denna kohort hade dock en övre åldersgräns på 75 år, vilket sannolikt bidrar till den högre prestandan.

En systematisk översikt över Latinamerika fann att ingen studie genomfört en sann extern validering av original-FINDRISC; i stället reestimerades modellen med samma eller liknande prediktorer. AUC låg konsekvent över 0,65, men alla studier bedömdes ha hög risk för bias [6].

Sammanfattningsvis varierar diskriminationen mellan AUC 0,66 och 0,82 i externa kohorter, med sämre prestanda i populationer som inkluderar mycket gamla individer och bättre prestanda i kohorter med åldersbegränsning uppåt.

Begränsningar

FINDRISC gäller för vuxna utan känd diabetes. Det ska inte användas för patienter som redan har fastställd typ 2-diabetes, graviditet (där andra riskmodeller gäller för graviditetsdiabetes), eller för individer med monogen diabetes (MODY) eller typ 1-diabetes.

Den viktigaste begränsningen är åldersberoendet. I den ungerska valideringen var diskriminationen signifikant sämre för deltagare 65 år och äldre jämfört med yngre, med en skillnad i AUC på mer än 0,10 [4]. Detta beror sannolikt på en "healthy survivor"-effekt: bland mycket gamla är diabetesincidensen lägre och riskfaktorernas prediktiva värde försvagas. FINDRISC utökades till åldersgruppen över 64 år utan att denna utvidgning formellt validerades för rättviseaspekter [4].

Fysisk aktivitet och kostfrågor bygger på självrapportering och är föremål för både minnesfel och social önskvärdhet. I den ungerska kohorten var varken fysisk aktivitet, frukt- och grönsaksintag eller hereditet signifikanta oberoende prediktorer [4], vilket ifrågasätter deras bidrag i populationer som skiljer sig från den finska härledningskohorten.

Det positiva prediktiva värdet är lågt även vid höga poäng, särskilt i populationer med låg diabetesprevalens. Ett högt värde innebär alltså inte att diabetes är nära, utan att glukostestning är motiverad. Omvänt kan ett lågt värde inte säkert utesluta diabetes, särskilt inte hos äldre.

Risken är inte statisk. En patient som i dag har låg poäng kan passera en tröskel genom att gå upp i vikt, börja med blodtrycksmedicinering eller fylla år. FINDRISC bör därför upprepas med några års mellanrum hos individer med riskfaktorer i utveckling.

Källor

1. Lindström J, Tuomilehto J. The diabetes risk score: a practical tool to predict type 2 diabetes risk. Diabetes Care 2003;26(3):725–31. PMID: 12610029
2. Salinero-Fort M, Mostaza-Prieto JM, Lahoz-Rallo C m.fl. External validation of three diabetes prediction scores in a Spanish cohort: does adding high risk for depression improve the validation of the FINDRISC score (FINDRISC-MOOD)? BMJ Open 2024;14:e083121. PMID: 38844393
3. Acosta-Reyes J, Rodríguez Garrido DP, Acosta Vergara T m.fl. Finnish diabetes risk score (FINDRISC) for type 2 diabetes screening compared with the oral glucose tolerance test: a systematic review and meta-analysis of diagnostic test accuracy. Diabetes Res Clin Pract 2025;229:112480. PMID: 40947023
4. Bagyura Z, Kiss LZ, Panykó I m.fl. Validation of the Finnish Diabetes Risk Score (FINDRISC) in a Central-European population for the prediction of cumulative incidence of type 2 diabetes over 8 years: follow-up of the Budakalász Health Examination Survey (BHES). Diabetes Metab Res Rev 2025;41(8):e70105. PMID: 41224526
5. Kraege V, Fabecic J, Marques-Vidal P m.fl. Validation of seven type 2 diabetes mellitus risk scores in a population-based cohort: the CoLaus study. J Clin Endocrinol Metab 2020;105(3):dgz220. PMID: 31781764
6. Carrillo-Larco RM, Aparcana-Granda DJ, Mejia JR m.fl. FINDRISC in Latin America: a systematic review of diagnosis and prognosis models. BMJ Open Diabetes Res Care 2020;8:e001169. PMID: 32327446