MediaHudbiopsi — stans, shave och excision
Hudbiopsi: biopsidjup vid shave, stans och excision60+ träffar
MediaSömnfysiologi
Illustration av motoriskt utagerande vid REM sleep behavior disorderMediaAndningsarbete, lungcompliance och luftvägsmotstånd
Schematisk bild av diafragmans och bröstkorgens rörelser vid lugn inspiration och expiration.MediaFysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
Slagvolym och hjärtfrekvens vid ökande hjärtminutvolymMediaAortainsufficiens (AR/AI)
Jetdiameter vid aortainsufficiensMediaFrämmande kropp i öra och näsa
Ballongkateter vid främmande kropp i näsanMediaHjärtsvikt
Behandlingsalgoritm vid kronisk hjärtsvikt enligt ESCMediaAvancerad HLR
Bröstkompressioner vid hjärtstoppMediaTest: EKG-övning test
Vänsterkammarhypertrofi vid sinusrytmMediaEKG vid reperfusion
Figur 73. Det elektrokardiografiska naturalförloppet vid STE-AKS.MediaVänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
Figure 1A. Sgarbossas kriterier för akut hjärtinfarkt vid vänstergrenblock. Studier visar att ≥3 poäng ger en sensitivitet på 20-36% och specificitet på 90-98%MediaÖgonundersökning och främmande kropp i kornea
Fluoresceinmönster vid korneaskadaMediaEKG-diagnostik med pacemaker, ICD & CRT
Fusionsslag vid pacemakerstimulering.MediaFysiologin bakom hjärt-lungräddning (HLR)
Dekompressionsfasen vid hjärt-lungräddningMediaNäsblödning — kompression, kauterisering och främre tamponad
Kompressionsgrepp vid näsblödning: rätt och felMediaKontinuitetsekvationen
Kontinuitetsekvationen vid ekokardiografiMediaBedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
Resultatöversikt vid arbetsprovMediaBröstsmärta
Smärtutstrålning vid ischemi, aortadissektion och perikarditMediaElkonvertering
Synkmarkörer vid elkonvertering jämfört med osynkroniserad stötMediaKonfusion
Tidsförlopp vid delirium, demens och depressionMediaKedjan som räddar liv vid hjärtstopp
Överlevnad vid 1 år bland personer som överlevde 30 dagar efter hjärtstopp utanför sjukhus (Kragholm et al).MediaCytoskelettet
ATP- eller GTP-kap vid ett växande cytoskelettfilamentMediaSannolikhet och fördelningar
Exponentialfördelningens täthet vid tre olika värden på intensitetsparametern lambdaMediaÖverkänslighetsreaktion typ II (cytotoxisk)
Lungvävnad med utbredd bilateral alveolär blödning vid Goodpastures syndrom.MediaOrganspecifika autoimmuna sjukdomar
Perifert blodutstryk med många sfärocyter vid varm autoimmun hemolytisk anemi.MediaAutoantikroppar i klinisk praxis
Principen för indirekt immunfluorescens vid ANA-analys på HEp-2-cellerMediaMedvetslöshet, medvetandesänkning
Handläggning enligt ABCDE vid medvetandesänkningMediaArtärnål
Artärnål: handledens anatomi vid a. radialisMediaBedömning av troponin I (TnI) och troponin T (TnT) vid misstänkt akut koronart syndrom (hjärtinfarkt)
0 h/1 h-algoritm för troponin vid misstänkt akut koronart syndromMediaDix–Hallpikes test och Epleys manöver
Båggångar och otokonier vid godartad lägesyrselMediaCentral venkateter
Central venkateter: halsens anatomi vid v. jugularis internaMediaTrötthet
Den basala provpanelen vid trötthetMediaBlodtransfusion och massiv blödning
Den letala triaden vid massiv blödningMediaMediabiblioteket
Ensidig bensvullnad vid djup ventrombosMediaSTEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
Exempel på EKG vid ST-höjningsinfarkt (STEMI), 1MediaNytt genetiskt syndrom med hög risk för maligna arytmier identifierat med EKG
Utbredd ST-sänkning vid nytt ärftligt arytmisyndromMediaMyokardiets reaktion vid ischemi
Myokardiets och EKG:s reaktion vid ischemiMediaVentrikulära extraslag (VES)
Ventrikulärt extraslag vid förmaksflimmerMediaTest: EKG-test 4
Ashmans fenomen vid förmaksflimmer, avledning V1MediaST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
Figur 1. Samband mellan aktionspotentialen och EKG-kurvan. Ischemi påverkar ST-T-sträckan. ST-höjning och ST-sänkning mäts som regel i J punkten. I vissa situationer är det aktuellt att använda J-60 eller J-80 punkten (exempelvis vid arbets-EKG).MediaHjärttamponad (elektrisk alternans)
Figur 109. Elektrisk alternans vid hjärttamponad med 4 cm perikardvätska och hemodynamisk påverkan.MediaEKG-avledningar och avledningssystem
Figur 16. Högersidiga bröstavledningar vid högerkammarinfarkt. Dessa avledningar bör anbringas vid inferior infarkt för att utröna om även höger kammare drabbats.MediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd
Figur 4. Patofysiologi vid förlängd och förkortad PQ-tid.MediaDiagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
Figur 58. Tankegång vid handläggning av takyarytmier.MediaPrinciper för infarktdiagnostik
Figur 68. Mortalitet vid akuta koronara syndrom från GUSTO-II studien.MediaTest: EKG-test 5
Generellt flacka T-vågor vid huvudstamsstenos, bröstavledningarMediaBasal HLR
Luftväg och ventilation vid hjärtstoppMediaInjektionsteknik — intramuskulärt, subkutant och intradermalt
Injektionsteknik: nålvinkel och djup vid im, sc och id injektionMediaAlkalinisering av urin
Jonfällan i njurtubuli vid alkalinisering av urinMediaNagelprocedurer — paronyki, nedväxt nagel och subungualt hematom
Ledningsanestesi av finger: insticksställen vid grundfalangens basMediaMjukdelsinjektion med kortison
Mjukdelsinjektion: kanylens riktning vid axel, armbåge och handledMediaPalpitationer
Modifierad Valsalvamanöver vid supraventrikulär takykardiMediaUrinvägsbesvär och dysuri
Preparatval och behandlingstid vid urinvägsinfektion