KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDjup Ventrombos (DVT)Dvt djup ventrombos trombos posttrombotiskt syndrom post trombotiskt
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaAngina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljningBedömning av bröstsmärta angina pectoris
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaEKG-avledningar och avledningssystemFigur 8. Posteriora bröstavledningar vid posterolateral ST-höjningsinfarkt. Dessa avledningar bör anbringas vid misstanke om posterolateral engagemang (reciproka ST-sänkningar i V1-V3).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaKranskärl och infarktlokalisation med EKGFigur 86. Posterolateral transmural ischemi ger ST-höjningar posterior (V7–V9) och ST-sänkningar i V1–V2 (eventuellt V3).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMediabiblioteketSTEMI med ST-höjningar anteriort, inferiort, lateralt och posterolateralt
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaNy föreslagen klassificering av akuta hjärtinfarkt: ocklusionsinfarkt (OMI) och icke-ocklusionsinfarkt (NOMI)Figur 3. Traditionell klassificering av akuta koronara syndrom (STEMI, NSTEMI, instabil angina pektoris).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinverteringFigur 70. (A) Vid en total ocklusion i ett epikardiellt kranskärl inträder omgående hyperakutisering av T-vågen. Hyperakuta T-vågor är höga, bredbasiga och symmetriska. De är dock kortvariga (minuter) och avlöses nästan omgående av ST-höjningar. (B) ST-vektorn vid subendokardiell ischemi vetter mot inre thorax (inåt, posteriort).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaGynekologisk undersökning och cellprovTransformationszonen på portio i tre åldrar
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDen ekokardiografiska standardundersökningenParasternal langaxelvy PLAX ekokardiografi