MediaUrinvägsbesvär och dysuri
Preparatval och behandlingstid vid urinvägsinfektion20 träffar
MediaST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
Figur 70. (A) Vid en total ocklusion i ett epikardiellt kranskärl inträder omgående hyperakutisering av T-vågen. Hyperakuta T-vågor är höga, bredbasiga och symmetriska. De är dock kortvariga (minuter) och avlöses nästan omgående av ST-höjningar. (B) ST-vektorn vid subendokardiell ischemi vetter mot inre thorax (inåt, posteriort).MediaAbscessincision och dränage
Kutan abscess i genomskärning med incision och lossande av logerMediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd
Figur 20. Uppskattning av hjärtfrekvensen utifrån EKG-remsan. Man behöver inte använda R-vågor; det går lika bra att mäta antal stora rutor mellan P-vågor, T-vågor eller någon annan struktur som återkommer regelbundet och som ger en enkel beräkning.MediaEKG-avledningar och avledningssystem
Figur 3. Extremitetsavledningarnas spatiala organisation och betraktningsvinklar. Notera att elektroden på höger ben (svart) inte analyseras, den används för att filtrera störningar. I, II och III’s spatiala organisation kan presenteras som Einthovens triangel.MediaMediabiblioteket
Sinusrytm med frekventa, ibland kopplade, VESMediaAkut buksmärta (akut buk)
Akut buk buksmarta orsaker diagnos handlaggning differentialdiagnoser behandlingMediaMediabiblioteket
Ashmans fenomen vid förmaksflimmer, avledning V1MediaDeformation: strain, strain rate & speckle tracking
Speckles speckle tracking strain strainrate ekokardiografiMediaMediabiblioteket
Generellt flacka T-vågor vid huvudstamsstenos, extremitetsavledningarMediaBensvullnad
Pittingödem och lymfödem i tvärsnitt genom underbenetMediaAtrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
AVRT exempelMediaTrötthet
Den basala provpanelen vid trötthetMediaOrsaker till hjärtstopp
Figur 1. Myocardial bridgeMediaST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
Figur 80. Brugada syndrom typ 1, typ 2 och typ 3.MediaKlassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
Hjartinfarkt akuta koronara syndrom AKS infarkt STEMI NSTEMI instabil angina ST hojning sankning EKGMediaNäsblödning — kompression, kauterisering och främre tamponad
Kompressionsgrepp vid näsblödning: rätt och fel