MediaST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
Figur 1. Samband mellan aktionspotentialen och EKG-kurvan. Ischemi påverkar ST-T-sträckan. ST-höjning och ST-sänkning mäts som regel i J punkten. I vissa situationer är det aktuellt att använda J-60 eller J-80 punkten (exempelvis vid arbets-EKG).11 träffar
MediaVentrikulära extraslag (VES)
Ventrikulära extraslag i bigeminiMediaMediabiblioteket
Perimyokardit, rytmremsa och bröstavledningarMediaMediabiblioteket
Vänsterkammarhypertrofi med P mitraleMediaMediabiblioteket
Förmaksflimmer med ospecifika ST-förändringarMediaMediabiblioteket
NSTEMI med diskreta EKG-förändringar (1)MediaMediabiblioteket
NSTEMI med diskreta EKG-förändringar (2)MediaDiagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
Figur 60. EKG-förändringar under sinusrytm som indikerar arytmipotential.MediaIntraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
Figur 98. Intraventrikulära retledningshinder. EKG-förändringar och hindrets lokalisation.MediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd
Figur 10. Definition av patologiska Q-vågor på EKG. Dessa EKG-förändringar talar starkt för genomgången hjärtinfarkt, förutsatt att patienten inte har ett vänstergrenblock eller vänsterkammarhypertrofi. Kriterierna är fastställda av ESC (Thygesen et al, Fourth Universal Definition of Myocardial Infarction).MediaÖvriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
Figur 88. Fragmenterat QRS-komplex.